Under andra hlften av 1400-talet, fll alla bitar p plats. Ny teknologi (eller oftast: gammal kinesisk) gjorde pltsligt allt mjligt. Kompassen, karavellen och krutet kade europernas sjlvskerhet hgst betydligt, och det drjde inte lnge frrn upptcktsresor pbrjades i olika vderstreck.
Afrikas vstkust blev intressant, liksom s smningom den nya kontinenten i vst: Amerika koloniserades (hr var det till stor del frekomsten av guld och dla stenar som drev p ervrarna). Men mnga av dem som gav sig ut p upptcktsfrderna gjorde det fr att stilla begret efter att finna ngot nytt, ngra av dem var Vasco da Gama, Magellan och Christofer Columbus.verhuvud taget kade den geografiska kunskapen avsevrt p bara ngra f decennier, och det var frsts de lnder som lg bst till fr att utnyttja informationen som profiterade mest p upptckterna - Spanien, Portugal och andra nationer lngs Atlantkusten blev inom kort den knda vrldens nya ekonomiska och politiska centrum.
P det ekonomiska planet fortsatte senmedeltidens utveckling mot ett alltmer pengacentrerat samhlle. Handeln ver haven skapade en marknad fr lngivare och penningplacerare, och de nya hantverksfabrikernas effektivitet genererade stora vinster till deras gare. Nya produktionsformer, t ex frlagssystemet, var andra tillskott.
Nya klasser skapades i stderna, bl.a. fabriksgare och -arbetare. Kungar och borgare (som ofta samarbetade) blev allt starkare som en effekt av den nya modellen.
Men nnu var man i mngt och mycket beroende av den mktiga katolska kyrkans samtycke.
Renssansen str ju faktiskt fr s mycket mer n bara btutflykter och bankaffrer. Den kanske viktigaste frndringen var p den vetenskapliga, religisa och kulturella sidan - hr accelererades framtskridandet p ett sllan skdat stt.
Men tro fr all del inte att medeltiden varit helt bortkastad fr det.
.. Det var ju till stor del uppbyggandet av kloster och, senare, universitet under nmnda period som mjliggjorde framstegen vid renssansens brjan. Synd bara att man sysslat mer med teologi och skolastik n med "kreativ" forskning under det fregende rtusendet.
.. Andra viktiga frutsttningar fr kunskapsboomen var begagnandet av papper, tryckpressar och andra kinesiska/arabiska uppfinningar (nej, Gutenberg var inte frst, inte ens med de rrliga bokstavstyperna..
.).
Bland de vetenskapliga upptckterna kan nmnas Kopernikus', Keplers och Galileis teorier om jorden och solsystemet och Newtons lagar om ljus, rrelse och gravitation. Jorden fick definitivt sin nuvarande, runda form och frpassades frn solsystemets mitt till en plats i periferin. Alla dessa omskakande rn och mycket mer kom senare att bilda grunden fr vr moderna vetenskap
Att 1400-talet och framt var en brytningstid mrks ocks p kulturen, och srskilt konsten. Under medeltiden hade denna varit starkt bunden till kyrkan - ett frhllande som nu, om inte brts, s tminstone blev mycket friare.
Konstnrer som da Vinci, Michelangelo och Rafael skapade enastende verk som lg lngt frn medeltidens litet torra stil.Det nya idealet var antikens skulpturkonst, som med sina rena linjer och ljusa ytor representerade ngot alldeles srskilt tjusigt (de stackars europerna kunde ju inte veta att de grekiska statyerna p sin tid varit mlade i grlla frger). Renssans betyder ju, som vi alla vet, "pnyttfdelse" - dvs terskapande/imitation av antikens (psttt) hgre och finare kultur. Centralt i kultur och filosofi var en ny, gladare livsinstllning n vad som varit fallet under den starkt religisa medeltiden, och som delvis utvecklats som en reaktion till denna d kyrkan kommit lite i skymundan.
Njutning under parollen "Carpe Diem" blev en ny livsstil fr de som hade rd - vilka utgjorde en liten men vxande skara.
Bibliography:
