Dystopi dystopiska dragen i de litterära verken. Ett

Dystopi är en litterär genre där en negativ framtidsskildring presenteras. Den här genren kan ofta förknippas med George Orwells bok 1984. På senare tid så har genren ökat i popularitet vilket har släppt moderna verk som Hungerspelen och Divergent.Vilka likheter och skillnader finns det mellan Kallocain, Divergent och 1984? Några år senare publicerades George Orwells dystopiska roman 1984, där huvudkaraktären Winston Smith lever i den krigshärjade staten Oceanien. "Storebror ser dig" är en propagandaaffisch som representerar de styrande i staten, Partiet, i varje gathörn (s.

7). Uttrycket betyder att Partiet kan observera allt som händer i samhället, till exempel finns "Tv skärmar" monterade i varje lägenhet som dels EFTER DELS SLUTAR DET övervakar och dels sänder ut propaganda till folket. Winston fyller själv en funktion i kontrollsamhället genom sitt arbete på Sanningsministeriet, vars uppgift är att censurera och skriva om historien till Oceaniens fördel. Individens utrymme i samhället är mycket litet, och karaktärernas aktioner syftar endast till att stärka Partiet. Att ifrågasätta eller kritisera styret är strängt förbjudet.

Huvudkaraktären Winston kan dock inte finna sig i denna begränsande stat, och skriver dagbok där han kritiserar Partiet.Dystopigenren är populär även i modern tid, till exempel filmen Divergent där Tris Prior lever i en dystopisk framtidsversion av den amerikanska staden Chicago. (Roth och Burger, 2014) På grund av ökad brottslighet i världen omringas staden av ett enormt stängsel. Chicago är ett pilotprojekt där åtgärder har vidtagits i form av ett falangsystem till följd av den ökade brottsligheten i världen. För att utvärdera detta kontrolleras individerna i hemlighet av omvärlden via ett avancerat övervakningssystem.

Falangsystemet som har etablerats gör att varje individ tillskrivs ett antal egenskaper och får en viss roll i samhället, vilket leder till att naturliga samhällsgrupperingar skapas. Om individens handlingar avviker från falangens normer och riktlinjer riskerar man att bli stämplad som avvikare. Vid 16 års ålder finns det möjlighet att byta falang. Detta gör Tris i syfte att få ett äventyrligare liv som passar hennes preferenser bättre, men hennes agerande förvånar karaktärer i omgivningen. Mot bakgrund av ovanstående referat kan man se likheter och skillnader mellan de dystopiska dragen i de litterära verken.

Ett dystopiskt verk kännetecknas framförallt av ett starkt kontrollsamhälle och av att individens frihet är begränsad. I samtliga verk framträder ett kontrollsamhälle där makthavande bevakar individerna. Teleskärmen fyller samma funktion som polisögat och polisörat, och därför är kontrollsamhällets uppbyggnad i Kallocain och 1984 lika. Det finns dock en skillnad mellan dem att beakta, nämligen att teleskärmen från 1984 även sänder ut propaganda från staten.

I Divergent fungerar kontrollsystemets teknik på liknande sätt, men det får inte samma betydande roll i handlingen. Detta betraktas därför som en skillnad då individerna endast kontrolleras av staten i syfte att utvärdera falangsystemet. Karaktärerna i Divergent känner sig därför inte iakttagna då de inte har kännedom om övervakningen. Medvetenheten om övervakningen i 1984 är däremot något som påverkar Winstons liv, då han känner sig frihetsberövad i samhället, vilket är ett led i den totalitära makt som staten utövar.

Till en början upplevs övervakningen inte som kränkande för Leo Kall, men mot slutet av romanen känner även han sig förminskad av kontrollsamhället. En annan likhet mellan de tre verken är att individen inte kan förhålla sig till sin begränsning och gör uppror. Leo Kall som från början är en trogen medsoldat slutar även han som en frihetskämpe där han vill göra något mer betydelsefullt än att lydigt stå till Världsstatens förfogande. Detta upproriska agerande framträder dock ännu tydligare i de två andra dystopierna.

Winston gör det i form av sitt dagboksskrivande, och genom att välja en falang som omgivningen inte hade förväntat sig uppvisar även Tris detta beteende. Tre individer som vägrar begränsas av sin omgivning, och detta används av författaren för att tydligt skildra människors längtan till frihet.En betydande skillnad mellan verken är att i Kallocain och 1984 ställs krav på individen direkt från staten, men i Divergent fyller falangen den funktionen istället. 1984 och Kallocain kännetecknas också av strikta regler som förtrycker individen, till exempel får man under inga omständigheter vistas ovanjord utan licens i Kallocain och i 1984 syftar individernas arbete enbart till att tjäna Partiet. I Divergent är det snarare individen som anpassas efter de normer och traditioner som gruppen förväntar sig. Om dessa inte efterföljs uppstår missnöje och förvåning hos gruppen, vilket kan kännas ynkligt i förhållande till de åtgärder som de totalitära staterna skulle ha vidtagit om man brutit mot lagen.

Visserligen övervakar individerna varandra i gruppsammanhang även där i form av angiverisystemet. Denna kontroll utförs dock på uppdrag av staten. I Divergent får individens relation till falangen alltså en mer betydande roll, och medmänniskornas sociala kontroll som finns i samhället känns inte igen i de andra verken.